Det kan göra ont att möta någon som verkar oberörd när du själv är ledsen, eller att gång på gång behöva förklara varför ett beteende sårar. När man säger att en person saknar empati kan det handla om flera olika saker, från tillfällig stress och känslomässig avstängning till varaktiga svårigheter med att förstå eller ta hänsyn till andra. Här går jag igenom vad empati faktiskt består av, möjliga orsaker, vanliga missförstånd och vad du kan göra om problemet finns hos dig själv eller någon nära.
Empatibrist kan se olika ut och behöver förstås i sitt sammanhang
- Empati har flera delar, bland annat att förstå andras känslor och att själv beröras av dem.
- Stress, depression och utmattning kan tillfälligt minska förmågan att vara närvarande för andra.
- Autism betyder inte automatiskt brist på medkänsla. Svårigheter kan i stället handla om social tolkning och kommunikation.
- Ett enstaka kallt beteende räcker inte för att dra slutsatser om personlighet eller diagnos.
- Tydliga gränser och professionellt stöd är viktigare än att försöka ställa en diagnos på egen hand.
Vad betyder det egentligen att ha svårt med empati
Empati är inte en enda egenskap. Jag tycker att det blir mycket lättare att förstå problemet när man skiljer mellan kognitiv empati, emotionell empati och medkännande handling. En person kan till exempel förstå att någon är ledsen utan att själv känna särskilt starkt, eller känna med någon men sakna ord för att visa det.
| Del av empatin | Vad den innebär | Hur svårigheter kan märkas |
|---|---|---|
| Kognitiv empati | Att förstå vad en annan person tänker eller känner. | Personen missar ironi, ansiktsuttryck eller underförstådda signaler. |
| Emotionell empati | Att själv påverkas känslomässigt av någon annans situation. | Andras sorg eller rädsla känns avlägsen och väcker liten reaktion. |
| Medkänsla | Att vilja minska någon annans lidande och agera hänsynsfullt. | Personen kan förstå situationen men väljer ändå att inte ta ansvar. |
Det psykologiska begreppet mentalisering används ofta i sammanhanget. Det betyder förmågan att föreställa sig att både du själv och andra har tankar, känslor, behov och avsikter som inte alltid syns utanpå. Brister i mentalisering kan göra att någon tolkar ett neutralt ansiktsuttryck som avvisande eller antar att andra tänker precis som de själva.
Det är också viktigt att skilja mellan oförmåga och ovilja. En person kanske inte uppfattar att du behöver tröst. En annan förstår mycket väl, men bryr sig inte tillräckligt för att ändra sitt beteende. För den som blir sårad kan resultatet kännas likadant, men vägen framåt blir olika.
Varför minskar empatin ibland
Empati kräver uppmärksamhet och känslomässigt utrymme. När hjärnan är upptagen av hot, oro eller ren utmattning kan den prioritera överlevnad och problemlösning framför nyanserad kontakt. Därför kan en i vanliga fall omtänksam person bli kort, avstängd eller självcentrerad under en period av stark belastning.
Stress, depression och utmattning
Vid långvarig stress kan det bli svårt att lyssna, tolka ansiktsuttryck och hålla flera perspektiv i huvudet samtidigt. Depression kan dessutom ge trötthet, irritation, skuld och minskat intresse, vilket utifrån kan se ut som likgiltighet. Om förändringen har kommit plötsligt och pågår i flera veckor bör man tänka bredare än att personen bara har blivit kall.
1177 beskriver att psykiskt dåligt mående kan påverka känslor, koncentration och förmågan att hantera vardagen. Det betyder inte att allt hänsynslöst beteende ska ursäktas, men det kan ge en mer korrekt förklaring till varför någon fungerar annorlunda än vanligt.
Svårigheter att identifiera egna känslor
Alexitymi är ett psykologiskt begrepp för svårigheter att känna igen, särskilja och sätta ord på sina egna känslor. Om jag själv inte vet om jag känner sorg, skam eller rädsla blir det också svårare att förstå vad som händer i någon annan. Personen kan därför verka känslokall när problemet egentligen handlar om begränsad känslomässig medvetenhet.
Neuropsykiatriska skillnader
Autism kopplas ibland felaktigt ihop med brist på empati. En person kan ha svårt att läsa subtila sociala signaler, förstå outtalade regler eller veta vilken respons som förväntas, samtidigt som medkänslan är stark. Jag skulle därför vara försiktig med att bedöma omtanke utifrån ögonkontakt, ansiktsuttryck eller hur snabbt någon reagerar.
Det kan hjälpa att säga vad du behöver konkret. ”Jag behöver att du lyssnar i fem minuter” fungerar ofta bättre än ”du bryr dig aldrig”. Tydlighet minskar risken för att en social missuppfattning tolkas som medveten kyla.
Personlighetsdrag och varaktiga mönster
Vissa människor visar över tid låg hänsyn, starkt behov av kontroll eller liten vilja att ta ansvar för hur deras handlingar påverkar andra. Sådana mönster kan förekomma vid olika personlighetsproblematiker, men bristande empati är inte i sig en diagnos. Det krävs en professionell bedömning av hela personens fungerande, historia och relationer.
Hur märks låg empati i vardagen
Det mest talande är sällan ett enda uttalande. Jag tittar hellre på mönstret över tid och på vad som händer när personen får veta att någon blivit sårad. Kan personen lyssna, ta in information och försöka reparera, eller blir svaret alltid försvar, förlöjligande och skuldbeläggning?
- Personen avbryter eller styr snabbt tillbaka samtalet till sig själv.
- Andras känslor avfärdas som överdrivna, känsliga eller oviktiga.
- En ursäkt kommer först när personen vill slippa konsekvenser.
- Konflikter upprepas utan verklig förändring i beteendet.
- Personen förstår regler när det gynnar henne eller honom, men bortser från dem annars.
- Det finns liten nyfikenhet på hur andra upplever samma situation.
Samtidigt finns mer oskyldiga förklaringar. Någon som är ovan vid känslomässiga samtal kan låta hård trots att avsikten är att hjälpa. En praktiskt lagd person kanske erbjuder lösningar när du egentligen vill bli lyssnad på. Här spelar förmågan att reparera stor roll. Den som säger ”jag förstod inte, men jag vill försöka igen” visar något annat än den som konsekvent vägrar ta ansvar.
Vad är skillnaden mellan låg empati och narcissism
Narcissism används ofta som ett vardagsord för någon som är självisk eller känslokall. Psykologiskt handlar narcissistiska drag om mer än så, till exempel ett starkt behov av bekräftelse, känslighet för kritik och en tendens att se relationer utifrån egen status eller egna behov. En självisk handling är inte samma sak som narcissistiskt personlighetssyndrom.
På liknande sätt betyder inte varje empatilös kommentar att någon är psykopatisk eller antisocial. Sådana etiketter kan ge en snabb känsla av förklaring, men de riskerar också att låsa fast dig i en tolkning som inte går att kontrollera. Det jag tycker är mer användbart är att fråga hur personen behandlar dig och om beteendet förändras när du sätter en rimlig gräns.
En viktig skillnad är om personen kan känna skuld, ta ansvar och lära av konsekvenser. Det säger inte allt, men det ger mer information än att analysera enstaka egenskaper. Diagnoser ställs genom strukturerade bedömningar, inte genom inlägg på sociala medier eller en lista över varningssignaler.
Går det att utveckla empati
Ja, åtminstone vissa delar går att träna. Empati är inte bara en spontan känsla utan också ett beteende. Man kan lära sig att stanna upp, ställa bättre frågor och kontrollera sin första tolkning. Det ger ofta störst effekt när träningen kopplas till verkliga situationer, inte till abstrakta råd om att vara snällare.
Läs också: Medkänsla i praktiken - Så stöttar du på riktigt
En enkel metod i fyra steg
- Stanna upp innan du svarar, särskilt om du känner irritation eller försvar.
- Beskriv utan att anta. Säg exempelvis ”du blev tyst när jag sa det” i stället för ”du blev arg”.
- Fråga och lyssna efter svaret utan att direkt korrigera eller lösa problemet.
- Visa i handling vad du har förstått, till exempel genom att ändra ett beteende eller följa upp senare.
Mentaliseringsbaserad terapi, ofta förkortad MBT, arbetar specifikt med att förstå egna och andras mentala tillstånd. Även KBT, samtalsstöd och behandling för depression, stress eller ångest kan indirekt förbättra kontakten med andra. Effekten beror på motivation, problemets orsak och om personen faktiskt vill förändras.
Det som brukar fungera sämre är att skamma någon till empati. Skam gör ofta människor mer försvarsinriktade. Konkreta exempel, tydliga konsekvenser och upprepad träning är vanligtvis mer användbart än långa föreläsningar om hur personen borde känna.
Hur skyddar du dig i en relation med låg empati
Om du lever nära någon som återkommande avfärdar dina känslor behöver du inte först bevisa vilken diagnos personen har. Börja med att formulera vad som händer och vad du behöver. ”När du skämtar om mina problem avslutar jag samtalet” är tydligare än en allmän anklagelse om att personen saknar känslor.
Följ sedan upp om gränsen respekteras. En gräns är inte ett försök att kontrollera den andra, utan en beskrivning av vad du själv gör för att skydda dig. Det kan innebära att lämna ett samtal, minska kontakten eller ta viktiga diskussioner skriftligt.
Var särskilt uppmärksam på rädsla, hot, ekonomisk kontroll, isolering eller att du ständigt börjar tvivla på din egen verklighetsuppfattning. Då handlar frågan inte längre bara om empati, utan om relationens säkerhet. Prata med en person du litar på eller sök stöd via vårdcentralen och 1177.
Om du känner igen dig själv i beskrivningen kan du börja med att kartlägga situationerna. När blir du avstängd, vilka känslor har du svårt att tolka och vad gör du när någon säger att du har sårat dem? Om svårigheterna påverkar arbete, relationer eller ditt mående är det klokt att be om en professionell bedömning.
Det viktigaste är att skilja på oförmåga och ovilja
En person kan ha svårt att förstå känslor, vara tillfälligt utmattad eller kommunicera annorlunda utan att sakna medkänsla. En annan kan förstå exakt vad du känner men ändå välja att utnyttja, förminska eller ignorera dig. För din egen del är den mest användbara frågan därför inte alltid varför någon fungerar så, utan om personen tar ansvar och om du känner dig trygg i relationen.
Empati kan utvecklas, men förändring kräver insikt, träning och vilja. Du får gärna försöka förstå orsaken, men du behöver inte stanna kvar i ett skadligt mönster medan någon annan funderar på om den vill förändras.
