Dysmorfofobi och OCD - när blir utseendefokus ett tvång?

När tankar på en liten detalj i utseendet tar timmar av dagen och gör det svårt att träffa andra, arbeta eller studera handlar det om mer än vanliga komplex. På svenska kallas body dysmorphia oftast dysmorfofobi, eller BDD. Här förklarar jag vad tillståndet innebär, hur det hänger ihop med OCD och tvång, vilka tecken som är viktiga och hur man kan söka hjälp i Sverige.

Vad betyder body dysmorphia på svenska?

Den svenska termen är dysmorfofobi. Den används för det som på engelska kallas body dysmorphic disorder, ofta förkortat BDD. Personen fastnar i oro över en eller flera delar av sitt utseende, trots att andra ofta inte ser det som upplevs som så allvarligt.

Det handlar alltså inte om fåfänga. Problemet ligger i att tankarna och beteendena blir tidskrävande och begränsande. Man kan till exempel undvika sociala situationer, fotografering, dejter, intimitet eller vissa kläder för att slippa känna skam och ångest.

Vilka delar av utseendet kan bli fokus?

Oro kan gälla nästan vad som helst. Vanliga områden är huden, håret, näsan, tänderna, ansiktsformen, kroppen eller muskulaturen. Vid muskeldysmorfi kan en person uppleva sig för liten eller otillräckligt muskulös även när omgivningen ser en vältränad kropp.

Det är också vanligt att fokus flyttar sig. En kosmetisk behandling kan tillfälligt minska oron, men efter en tid uppstår en ny detalj som känns fel. Därför är det viktigt att behandla själva tvångscykeln, inte bara försöka förändra utseendet.

När blir utseendefokus ett tvång?

Att ogilla en finne eller känna sig osäker inför ett foto är normalt. Skillnaden märks framför allt i hur mycket tid, energi och livsutrymme frågan tar. Jag brukar beskriva gränsen så här: problemet är inte att du ser en detalj, utan att detaljen börjar styra dina val.

• Du granskar dig i spegeln eller i mobilkameran om och om igen.
• Du undviker speglar helt för att slippa obehaget.
• Du använder smink, kläder, hår eller kroppshållning för att dölja det upplevda felet.
• Du frågar andra om du ser konstig eller ful ut, men lugnet håller bara en kort stund.
• Du jämför ditt utseende med andras eller söker bilder och information på ett repetitivt sätt.
• Du överväger återkommande kosmetiska ingrepp utan att känna dig nöjd efteråt.
• Du tackar nej till arbete, studier, umgänge eller relationer på grund av utseendet.

I svensk vårdinformation används ofta riktmärket att utseendet upptar minst en timme om dagen, men tidsgränsen avgör inte ensam om någon behöver hjälp. Det avgörande är hur starkt besvären påverkar vardagen och livskvaliteten.

Skillnaden mellan dysmorfofobi och vanlig osäkerhet

Vid vanlig osäkerhet går det ofta att rikta uppmärksamheten mot annat och ändå delta i livet. Vid dysmorfofobi ger kontrollen eller undvikandet bara kortvarig lättnad. Sedan kommer tvivlet tillbaka, ofta ännu starkare.

Tillståndet är inte samma sak som en ätstörning, även om de kan förekomma samtidigt. Vid en ätstörning står ofta vikt, mat eller kroppsform i centrum, medan dysmorfofobi kan gälla exempelvis näsa, hud, hår eller muskler. En professionell bedömning behövs när symtomen överlappar.

Så hänger dysmorfofobi ihop med OCD och tvång

Dysmorfofobi brukar räknas till OCD-relaterade tillstånd eftersom mekanismen påminner om tvångssyndrom. Först kommer en påträngande tanke eller stark osäkerhet. Därefter gör personen något för att minska ångesten, till exempel kontrollerar spegeln, döljer sig eller ber om bekräftelse.

Det betyder inte att dysmorfofobi och OCD är exakt samma diagnos. Innehållet i tankarna skiljer sig, men kontrollcirkeln fungerar på liknande sätt. Många har också ångest, depression eller social rädsla samtidigt, vilket gör en noggrann bedömning extra viktig.

Ett vanligt misstag är att försöka övertyga personen om att han eller hon faktiskt ser bra ut. Bekräftelsen kan kännas omtänksam, men ger ofta bara några minuters lättnad. Det som hjälper på längre sikt är att gradvis minska kontrollen och träna på att stå ut med osäkerheten.

Vilken behandling kan hjälpa?

Den behandling som oftast lyfts fram är kognitiv beteendeterapi, KBT. Vid dysmorfofobi innehåller den ofta exponering med responsprevention, ERP. Det innebär att man stegvis närmar sig sådant man brukar undvika och samtidigt avstår från tvångsmässiga kontroller eller kamouflering.

Läs också: BDD-test - Tolka resultatet och när du ska söka hjälp

Så kan KBT se ut i praktiken

1. Du och behandlaren kartlägger tankar, känslor, undvikanden och ritualer.
2. Ni identifierar vilka beteenden som ger snabb lättnad men håller problemet vid liv.
3. Ni gör en plan från lättare till svårare situationer.
4. Du tränar på att låta bli att kontrollera, jämföra eller be om försäkringar.
5. Du följer upp vad som händer med ångesten över tid, inte bara hur det känns i stunden.

En övning kan vara att vistas en kort stund i ett socialt sammanhang utan att kontrollera spegeln före eller efteråt. En annan kan vara att bära ett plagg du brukar undvika. Målet är inte att tvinga fram känslan att du är vacker, utan att du ska kunna leva även när osäkerheten finns kvar.

SSRI-läkemedel, som också används vid depression och OCD, kan ibland övervägas. De ordineras av läkare och passar inte alla. I vissa fall kombineras läkemedel med KBT, men behandlingen behöver anpassas efter symtom, andra diagnoser och tidigare erfarenheter.

Kosmetiska ingrepp är däremot sällan en hållbar lösning när den bakomliggande tvångscykeln är aktiv. Förändringen kan ge tillfällig lättnad, men oron kan flytta till en annan kroppsdel. Därför är en psykologisk bedömning klok före större beslut om kirurgi eller upprepade behandlingar.

Hur söker man hjälp i Sverige?

Börja med en vårdcentral om tankarna eller beteendena påverkar din vardag. Beskriv konkret hur mycket tid du lägger på kontroller, hur ofta du undviker situationer och vad du inte längre klarar av att göra. Det gör det lättare för vården att förstå omfattningen.

Du kan också kontakta psykiatrisk öppenvård. I vissa regioner krävs remiss, medan andra mottagningar accepterar egen vårdbegäran. KBT kan ibland erbjudas digitalt, vilket är värdefullt för personer som har svårt att ta sig till en mottagning eller som bor långt från specialistvård.

För barn och ungdomar kan vårdnadshavare kontakta vårdcentralen eller BUP. Det är bra att söka hjälp tidigt, eftersom undvikande lätt växer när skola, kompisar och fritidsaktiviteter gradvis börjar anpassas efter rädslan.

1177 kan ge vägledning om vart du ska vända dig. Om du har självmordstankar eller känner att du inte orkar hålla dig säker ska du kontakta psykiatrisk akutmottagning. Vid omedelbar fara ringer du 112.

Det viktigaste att ta med sig från den svenska termen

Dysmorfofobi betyder inte att du är ytlig eller överdriver. Det beskriver ett tillstånd där oro över utseendet kopplas ihop med tvång, undvikande och kortvarig lättnad. Just därför går det att behandla på ett sätt som liknar behandling vid OCD.

Jag tycker att den mest användbara första frågan inte är ”ser jag verkligen fel ut?”, utan ”vad gör jag för att hantera känslan, och vad kostar det mig?”. När kontrollen, jämförelserna och undvikandet börjar minska kan vardagen gradvis bli större igen. Det är också ett tydligt tecken på att det är dags att söka professionell hjälp.