En person med schizofreni kan ibland förändras tydligt i sitt sätt att tänka, tala och agera, särskilt under en psykos. Samtidigt ser schizofreni olika ut från person till person, och ett ovanligt beteende betyder inte automatiskt att någon har en psykossjukdom. Här går jag igenom typiska beteendeförändringar, vad som kan ligga bakom dem, hur närstående kan agera och när vården behöver kontaktas snabbt.
Schizofreni kan påverka både tankar, känslor och vardagsrutiner
- Hallucinationer och vanföreställningar kan få personen att reagera på sådant som andra inte uppfattar.
- Social tillbakadragenhet och minskad energi är vanliga, men misstolkas ofta som lathet eller ointresse.
- Otydligt tal och splittrat tänkande kan göra samtal svåra att följa.
- Förändrat beteende är inte samma sak som farlighet. De flesta med schizofreni är inte våldsamma.
- 112 gäller vid akut fara, medan 1177 kan ge råd om vart man ska vända sig.
Vilka beteendeförändringar kan schizofreni ge
Det mest hjälpsamma är att se schizofreni som ett tillstånd som kan påverka flera delar av hjärnans informationsbearbetning. Beteendet blir ofta en följd av hur personen tolkar verkligheten, hur mycket energi som finns kvar och hur svårt det är att planera vardagen. Samma person kan därför fungera ganska stabilt under en period och få stora svårigheter under en annan.
| Område | Så kan det märkas | Vad det kan bero på |
|---|---|---|
| Perception | Hör röster eller upplever saker som andra inte uppfattar | Hallucinationer, ofta hörselhallucinationer |
| Tolkning | Blir övertygad om att andra följer, hotar eller påverkar personen | Vanföreställningar |
| Tal och tänkande | Byter ämne snabbt eller uttrycker sig svårbegripligt | Tankestörningar och nedsatt koncentration |
| Initiativförmåga | Slutar sköta hygien, mat, arbete eller studier | Negativa symtom och låg energi |
| Känslor och relationer | Verkar avskärmad, platt eller mindre engagerad | Förändrat känsloliv, depression eller social tillbakadragenhet |
Positiva symtom
Inom psykiatrin betyder positiva symtom inte att något är bra. Det syftar på upplevelser som har tillkommit, exempelvis röster, stark misstänksamhet eller vanföreställningar. Personen kan börja undvika vissa platser, gömma sig, tala högt med någon som andra inte ser eller vägra mat eftersom den upplevs vara förgiftad.
För personen kan reaktionen vara helt logisk utifrån den egna upplevelsen. Jag brukar därför betona att närstående inte behöver bekräfta innehållet i en vanföreställning, men bör bekräfta känslan: ”Jag märker att det här skrämmer dig.” Det brukar fungera bättre än att försöka vinna en diskussion.
Negativa symtom
Negativa symtom handlar om funktioner som minskar. Personen kan få svårt att ta initiativ, känna glädje eller hålla kontakt med andra. Det kan se ut som likgiltighet, men bakom ytan finns ofta trötthet, nedsatt drivkraft eller svårigheter att organisera även enkla uppgifter.
En obäddad säng eller utebliven dusch säger alltså inte automatiskt något om personens vilja eller moral. I praktiken gör små, konkreta erbjudanden ofta större skillnad än kritik, till exempel att laga mat tillsammans eller följa med till ett vårdbesök.
Kognitiva svårigheter
Koncentration, arbetsminne och planering kan påverkas. Då kan personen missa tider, tappa tråden i samtal, ha svårt att följa flera instruktioner eller börja många saker utan att avsluta dem. Det är ofta mer hjälpsamt att ge en instruktion i taget än att kräva en snabb förklaring.
Varför en psykos kan förändra sättet att agera
En psykos innebär att verklighetsuppfattningen är förändrad. Röster, tankar och intryck kan upplevas som verkliga, och hjärnan försöker skapa en begriplig förklaring. Det kan leda till att personen agerar försiktigt, misstänksamt eller på ett sätt som verkar obegripligt för omgivningen.
Schizofreni är en långvarig psykossjukdom, men alla psykoser beror inte på schizofreni. Psykos kan också förekomma vid bipolär sjukdom, svår depression, substansbruk, sömnbrist, vissa kroppsliga sjukdomar eller som en kortvarig episod. En beteendeförändring räcker därför inte för att ställa en diagnos.
Tidiga tecken kan komma gradvis
Förändringen börjar inte alltid dramatiskt. En person kan först sova sämre, isolera sig, tappa intresset för sådant som tidigare varit viktigt eller få allt svårare att klara arbete och studier. Ibland kommer också en tydlig misstänksamhet eller ett tal som blir mer svårbegripligt.
Det är lätt att i efterhand se ett tydligt mönster, men i början kan tecknen ha många förklaringar. Jag tycker därför att fokus bör ligga på förändring över tid och försämrad funktion, inte på att tolka en enstaka märklig kommentar.
Stress, alkohol och droger kan förstärka symtomen
Stress, sömnbrist och användning av cannabis eller andra droger kan förvärra psykotiska symtom hos vissa personer. Det betyder inte att substansen ensam förklarar allt, men uppgiften är viktig för vårdens bedömning. Även läkemedel och kroppsliga sjukdomar kan behöva uteslutas.
Det är klokt att berätta för vården om nya droger, utebliven sömn, förändrade läkemedel och snabba beteendeförändringar. Sådan information kan påverka både utredning och behandling.
Så bemöter du någon som verkar psykotisk
När någon är starkt övertygad om något som inte verkar stämma hjälper det sällan att pressa fram ett erkännande. Tala lugnt, använd korta meningar och håll dig till det du själv ser och hör. Du kan säga: ”Jag uppfattar situationen annorlunda, men jag förstår att den känns verklig och obehaglig för dig.”
- Sänk tempot och minska ljud, människor och andra intryck om det går.
- Undvik att viska, skämta eller konfrontera personen inför andra.
- Ställ konkreta frågor om sömn, mat, mediciner och om personen känner sig hotad.
- Erbjud ett nästa steg, exempelvis att ringa 1177 eller följa med till vården.
- Respektera avstånd och se till att du själv har en trygg väg därifrån.
Det är också viktigt att inte göra hela familjen till behandlingsansvarig. Närstående kan stötta, men vården behöver ta ansvar för bedömning och behandling. Lugn kontakt över tid är ofta mer effektiv än ett enda långt samtal där alla försöker lösa problemet på en gång.
Behandling kan minska symtomen och ge tillbaka vardagen
Behandlingen anpassas efter symtom, funktionsnivå, tidigare episoder och personens egna mål. Antipsykotiska läkemedel används ofta för att minska hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar. Dos och preparat behöver följas upp eftersom biverkningar som trötthet, viktförändringar eller rastlöshet kan påverka vardagen.
Mediciner är dock sällan hela lösningen. Psykologisk behandling, stöd i boende och sysselsättning, fysisk hälsa, familjeinsatser och en samordnad vårdkontakt kan vara minst lika viktiga för återhämtningen. Socialstyrelsen lyfter behovet av tidiga, samordnade och personcentrerade insatser.
Läs också: Cannabisutlöst psykos - Symtom, vård och vad du bör veta
Återhämtning ser olika ut
Vissa får enstaka psykotiska episoder och återgår sedan till arbete eller studier. Andra behöver långvarigt stöd och återkommande behandling. Förbättring kan också märkas på mindre dramatiska sätt, till exempel bättre sömn, regelbundna måltider, färre konflikter eller att personen åter klarar att lämna hemmet.
Jag tycker att omgivningen ibland fokuserar för mycket på om alla symtom har försvunnit. Ett mer realistiskt mål är ofta att bygga ett fungerande liv steg för steg, med stabilitet, delaktighet och egna mål i centrum.
När beteendet kräver snabb hjälp
Kontakta 1177 för sjukvårdsrådgivning om en person plötsligt fungerar mycket sämre, verkar ha en psykos eller inte längre klarar grundläggande behov. Vården kan hjälpa till att bedöma om vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller akut psykiatrisk vård är rätt väg.
Sök akut hjälp på psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om det finns omedelbar risk för självmord, allvarlig självskada eller våld mot någon annan. Detsamma gäller om personen är så förvirrad att hen inte kan skydda sig själv, inte får i sig vätska eller befinner sig i en farlig situation.
Försök inte ensam hindra en person fysiskt eller ta ifrån hen saker om det ökar risken för konflikt. Håll dig lugn, be om hjälp och berätta tydligt för vården vad som har förändrats, när det började och vilka risker du ser.
Det viktigaste att bära med sig om förändrat beteende
Schizofreni kan påverka hur en person tolkar omvärlden, tänker, känner och tar initiativ. Beteendet kan därför bli avvikande utan att personen själv upplever det som konstigt. Det är symtomen och funktionsförändringen tillsammans, inte en enskild händelse, som behöver bedömas.
Ett lugnt bemötande, tidig kontakt med vården och respekt för personens värdighet gör ofta störst skillnad. Med rätt behandling och stöd kan många få bättre kontroll över symtomen och skapa en vardag som fungerar, även om vägen dit ibland behöver tas i små steg.
