Tecken på djup depression och när du behöver söka hjälp

När nedstämdheten blir så stark att sömn, mat, hygien, arbete och relationer börjar falla bort handlar det om mer än en vanlig svacka. Här går jag igenom tecken på djup depression, när situationen kräver akut hjälp, hur depression kan hänga ihop med bipolaritet och vad nästa steg i vården brukar vara.

Hur känns en djup depression i vardagen?

En djup depression märks inte bara som sorg. Den kan slå mot energi, tanke­förmåga, kropp och handlingskraft samtidigt. Vissa gråter mycket, medan andra känner sig avstängda, tomma eller nästan helt utan känslor.

Inom vården talar man ofta om lindrig, medelsvår och svår depression. Vid en svår eller djup depression är hela livsföringen tydligt påverkad, inte bara humöret. Det kan bli svårt att äta, dricka, duscha, gå till arbetet eller svara på meddelanden.

Vanliga psykiska tecken

• En ihållande känsla av tomhet, hopplöshet eller meningslöshet.
• Förlust av glädje och intresse, även för sådant som tidigare varit viktigt.
• Starka skuldkänslor, skam eller tankar om att vara värdelös.
• Svårt att koncentrera sig, läsa, fatta beslut eller följa ett samtal.
• Stark oro, ångest, irritation eller rastlöshet.
• Tankar på döden, att försvinna eller att andra skulle få det bättre utan en.

Jag tycker att just förändringen i personens vanliga sätt att fungera ofta säger mer än en enskild känsla. En person som alltid varit noggrann kanske plötsligt inte öppnar posten, och någon social kanske slutar svara alla. En tydlig funktionsförlust är ett viktigt varningstecken.

Kroppsliga och praktiska tecken

• Mycket låg energi eller en tung kroppskänsla.
• Sömnlöshet, tidiga uppvaknanden eller ett ovanligt stort sömnbehov.
• Minskad eller ökad aptit och märkbara förändringar i vikt.
• Huvudvärk, magbesvär, spända muskler eller andra kroppsliga symtom.
• Minskad sexlust.
• Svårigheter att sköta hygien, hem, ekonomi eller arbete.

Symtomen behöver inte se likadana ut hos alla. En del blir långsamma och tysta, andra blir rastlösa och lättretliga. Hos äldre personer kan depressionen framför allt synas som minne- och koncentrationsproblem, och hos yngre kan irritabilitet, skolfrånvaro eller isolering dominera.

När kräver depressionen akut hjälp?

Självmordstankar ska alltid tas på allvar, även om personen säger att den inte tänker göra något just nu. Det är också viktigt att förstå att alla med djup depression inte har självmordstankar, och att frånvaro av sådana tankar inte betyder att tillståndet är lindrigt.

Ring 112 om det finns en konkret plan, om personen har skadat sig, har tagit en överdos eller inte kan hålla sig säker. Sök psykiatrisk akutmottagning omedelbart vid akut risk. Lämna inte personen ensam i väntan på hjälp.

Om läget inte är omedelbart livshotande men vardagen har rasat, kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att hitta rätt vårdnivå. Vänta inte på att personen ska bli “tillräckligt sjuk” för att få stöd.

Fråga rakt utan att skrämma

Om du är orolig för någon kan du fråga lugnt och direkt om personen har tankar på att skada sig eller inte vilja leva. Att prata om självmord skapar inte sådana tankar. Tvärtom kan frågan göra det möjligt att berätta om något som annars hålls hemligt.

Lyssna utan att argumentera bort känslan. Säg hellre ”Jag hör att det här är outhärdligt, och jag vill hjälpa dig att få stöd” än ”tänk på allt som faktiskt är bra”. Vid allvarlig depression fungerar goda råd och uppmuntran ofta sämre än konkret hjälp med att ringa, boka tid och ta sig till vården.

Vad skiljer en depression från en bipolär depression?

En depressiv episod kan förekomma vid både egentlig depression och bipolär sjukdom. Skillnaden ligger inte i hur “riktigt” dåligt personen mår, utan i om det också har funnits perioder av mani eller hypomani.

Tecken på tidigare hypomani eller mani kan vara att personen klarar sig på mycket lite sömn utan att vara trött, pratar ovanligt snabbt, får många idéer, tar större risker, spenderar impulsivt eller känner sig ovanligt mäktig och självsäker. En depressiv period kan vara första tydliga tecknet på bipolaritet, så vården brukar fråga om tidigare uppvarvade perioder och familjehistoria.

Det här är en viktig gränsdragning. Vid misstänkt bipolär sjukdom bör man inte själv börja, sluta med eller ändra antidepressiv behandling. Läkaren behöver bedöma hela sjukdomsmönstret och om stämningsstabiliserande behandling behövs.

Hur bedöms och behandlas en djup depression?

Det finns inget enskilt blodprov som bekräftar depression. Vården bedömer symtomens varaktighet, svårighetsgrad och påverkan på vardagen. Man brukar också fråga om sömn, alkohol och droger, läkemedel, kroppslig sjukdom, tidigare episoder, mani och självmordstankar.

Ibland behövs en kroppslig utredning eftersom exempelvis sköldkörtelproblem, blodbrist, hormonförändringar eller läkemedelsbiverkningar kan ge liknande besvär. Det betyder inte att depressionen är “bara fysisk”, utan att rätt behandling kräver att man ser hela bilden.

Läs också: Lusten borta? Depression, bipolär sjukdom eller stress - Vad är det?

Behandling kan behöva kombineras

• Psykologisk behandling, exempelvis KBT eller interpersonell terapi, kan hjälpa med tankemönster, aktivitet, relationer och återhämtning.
• Läkemedel kan bli aktuella vid måttlig eller svår depression, särskilt när symtomen gör terapi och vardag svåra att genomföra.
• Akut psykiatrisk vård behövs vid allvarlig självmordsrisk, psykotiska symtom eller mycket låg förmåga att äta, dricka och ta hand om sig själv.
• Elbehandling, ECT, kan övervägas av specialist vid vissa svåra tillstånd, bland annat när snabb effekt är särskilt viktig.

Återhämtning går sällan i en rak linje. Sömn och aptit kan förbättras innan livsglädjen kommer tillbaka, och koncentrationen kan släpa efter. Jag brukar se små förändringar i funktion som mer användbara mått än att fråga om personen känner sig “glad” igen.

Egenvård kan stödja behandlingen men ersätter inte professionell hjälp vid djup depression. Regelbundna måltider, dagsljus, korta promenader och kontakt med en trygg person är rimliga mål. Kravet på att träna hårt, tänka positivt eller prestera sig frisk är däremot ofta mer belastande än hjälpsamt i det akuta skedet.

Hur kan närstående hjälpa utan att ta över allt?

En närstående behöver inte ställa diagnos. Det räcker att beskriva vad du ser konkret, till exempel att personen inte har ätit ordentligt, inte lämnar sängen eller har slutat sköta sin medicinering. Konkreta observationer hjälper vården mer än etiketter som “lat” eller “förändrad”.

• Erbjud en specifik insats, som att ringa 1177 tillsammans eller följa med till vårdcentralen.
• Fråga om personen har ätit, druckit och sovit, utan att förhöra eller kontrollera varje detalj.
• Ta självmordstankar på allvar och fråga om akut hjälp behövs.
• Hjälp till att minska praktiska krav under en period.
• Behåll kontakt även om personen svarar kort eller drar sig undan.

Sätt samtidigt en gräns för vad du klarar. En partner eller förälder kan vara ett viktigt stöd, men kan inte ensam ersätta psykiatrisk vård. Vid akut fara är det vårdens uppgift att ta över ansvaret, inte den närståendes att vaka dygnet runt.

Det viktigaste att göra när allt känns för tungt

Om du känner igen flera av tecknen, särskilt om de har funnits i mer än två veckor eller snabbt har förvärrats, boka en vårdkontakt. Vid självmordstankar, psykotiska upplevelser eller oförmåga att hålla dig säker ska du söka akut hjälp direkt.

En djup depression kan få framtiden att verka stängd, men känslan är ett symtom och inte ett säkert besked om hur livet kommer att bli. Det viktigaste första steget är inte att lösa allt, utan att berätta för en annan människa och få rätt vård på plats.