Att vara ledsen eller utmattad ibland är en del av livet, men när nedstämdheten håller i sig och börjar styra sömn, tankar, relationer och vardag kan det handla om depression. Här går jag igenom vanliga depressionssymtom, hur de kan kännas i kroppen, vad som skiljer en vanlig depression från bipolär depression och när det är klokt att söka vård i Sverige.
Det viktigaste att veta om depressionssymtom
- Mer än två veckor med nedstämdhet, energibrist eller förlorad lust bör tas på allvar.
- Depression kan märkas genom sömn, aptit, koncentration och kroppslig värk, inte bara genom sorg.
- Återkommande depressioner tillsammans med perioder av ökat tempo och minskat sömnbehov kan tala för bipolär sjukdom.
- En diagnos bygger på samtal och helhetsbedömning, inte på ett enskilt test.
- Vid allvarliga självmordstankar ska du ringa 112 direkt och inte vara ensam.
När nedstämdhet blir något mer än en svacka
En tillfällig svacka brukar förändras när situationen förbättras eller när du får vila, stöd och något positivt att se fram emot. Vid depression ligger känslan ofta kvar och påverkar hur du fungerar i vardagen, även när det egentligen inte finns någon tydlig yttre förklaring.
Vanliga kärnsymtom är att du känner dig nedstämd, tappar glädjen i sådant du tidigare tyckt om eller får mycket mindre ork. Ofta finns flera andra tecken samtidigt, och symtomen märks under större delen av dagen i minst två veckor. Det är dock inte en tidsgräns som du ska använda för att avfärda hur du mår innan dess.
Jag tycker att den mest användbara frågan är om förändringen har blivit tydlig jämfört med hur du brukar fungera. Om duschen, arbetet, maten, kontakten med andra eller enkla beslut plötsligt känns övermäktiga är det ett tecken på att du behöver stöd, oavsett om du kan förklara varför.
Så kan depression märkas i tankar, kropp och vardag
Depression ser inte likadan ut hos alla. Vissa gråter mycket, medan andra mest blir avstängda, irriterade eller ovanligt tysta. Därför är det klokt att titta på hela mönstret i stället för att leta efter ett enda typiskt tecken.
| Område | Vanliga tecken | Så kan det märkas i praktiken |
|---|---|---|
| Känslor | Nedstämdhet, tomhet, irritation eller ångest | Du känner dig lätt överväldigad eller reagerar starkt på små saker. |
| Lust och energi | Minskad glädje, trötthet och initiativbrist | Även sådant du brukar gilla känns som ett krav. |
| Tankar | Skuld, skam, hopplöshet och låg självkänsla | Du tolkar motgångar som bevis på att du är värdelös eller till besvär. |
| Koncentration | Svårt att läsa, planera eller fatta beslut | Du tappar tråden i samtal eller stirrar länge på enkla uppgifter. |
| Kropp | Sömnproblem, förändrad aptit, värk eller minskad sexlust | Du sover för lite eller för mycket, äter annorlunda eller har ont utan tydlig orsak. |
| Relationer | Isolering och minskat intresse för andra | Du tackar nej, slutar svara eller orkar inte förklara hur du mår. |
Kroppsliga symtom är särskilt viktiga att ta på allvar. Huvudvärk, magbesvär, spända muskler och sömnförändringar kan vara en del av depression, men kan också bero på andra tillstånd. Därför kan vården ibland kontrollera exempelvis sköldkörtel, blodvärde och andra kroppsliga faktorer.
Självkritiska tankar kan också bli mycket starka. Om tankarna går från ”jag klarar inte det här” till att livet känns meningslöst eller att andra skulle må bättre utan dig ska du söka hjälp direkt. Det är inte ett tecken på svaghet, utan på att belastningen har blivit för stor.
Depression eller bipolär depression
En depression kan förekomma utan bipolär sjukdom. Skillnaden blir viktig när depressiva perioder varvas med tydliga perioder då du sover mycket mindre, får ovanligt mycket energi eller agerar på sätt som inte liknar dig själv. Det är framför allt förändringen i energin och sömnbehovet som är värd att berätta om.
| Depression | Bipolär sjukdom |
|---|---|
| Nedstämdhet, energibrist och minskad lust kan återkomma utan tydliga överaktiva perioder. | Depressioner varvas med mani eller hypomani. |
| Du känner ofta att allt går långsammare och att du inte orkar. | Under en överaktiv period kan du känna dig ovanligt upprymd, rastlös eller lättirriterad. |
| Sömnen kan vara störd eller behovet av sömn ökat. | Du kan sova mycket mindre men ändå känna dig pigg och driven. |
| Självkritik och hopplöshet är vanliga. | Du kan få stort självförtroende, många idéer och sämre omdöme. |
Läs också: Vinterdepression – Så skiljer du den från trötthet & får hjälp
Tecken på mani eller hypomani
Mani innebär en kraftig överaktivitet som kan leda till stora konflikter, ekonomiska problem, riskfyllda beslut eller psykotiska symtom. Hypomani är lindrigare, men kan ändå märkas genom minskat sömnbehov, snabbare tankar, högre tempo och ovanlig impulsivitet.
Bipolär sjukdom typ 1 innebär manier, medan typ 2 innebär depressioner och hypomani. Typ 2 kan vara svårare att upptäcka eftersom den överaktiva perioden ibland upplevs som kreativitet eller välbefinnande. Berätta därför för vården om du tidigare har haft sådana perioder eller om en nära släkting har bipolär sjukdom.
Jag vill särskilt avråda från att själv försöka avgöra vilken diagnos du har genom att jämföra dig med listor på nätet. En korrekt bedömning behöver ta hänsyn till symtomens längd, tidigare perioder, läkemedel, alkohol eller droger, kroppslig hälsa och ärftlighet.
När det är dags att söka hjälp i Sverige
Kontakta en vårdcentral om symtomen påverkar vardagen, om de inte går över eller om du känner igen dig i flera av tecknen ovan. Du kan också kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. 1177 kan hjälpa dig att bedöma vart du ska vända dig.
Vid ett första vårdbesök får du vanligtvis berätta hur du mår, hur länge förändringen har pågått och hur sömn, aptit, alkoholvanor och tankar om livet ser ut. Du kan få fylla i ett frågeformulär, men formuläret ersätter inte ett samtal. Ibland görs även en kroppslig undersökning eller blodprover för att utesluta andra orsaker.
Sök akut om du har konkreta självmordsplaner, inte känner dig säker ensam eller är rädd att du kan skada dig själv eller någon annan. Ring 112 vid omedelbar fara. Om situationen känns allvarlig men inte omedelbart livshotande kan du kontakta psykiatrisk akutmottagning eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Behandling och återhämtning utan förenklade löften
Behandlingen beror på hur svår depressionen är, hur länge den har pågått och vad som passar dig. Vid lättare depression kan råd, stöd och förändringar i vardagen vara en del av behandlingen. Psykoterapi, ofta KBT eller IPT, kan hjälpa dig att förstå mönster och stegvis återfå aktivitet.
Antidepressiva läkemedel kan vara aktuella, särskilt vid medelsvår eller svår depression. De behöver följas upp av vården eftersom effekten och biverkningarna varierar. Om bipolär sjukdom misstänks är det extra viktigt att vården känner till tidigare överaktiva perioder, eftersom antidepressiv behandling utan stämningsstabiliserande behandling kan öka risken för mani.
Det som brukar hjälpa kroppen under återhämtningen är inte spektakulärt, men det är ofta avgörande: regelbundna måltider, så stabil sömn som möjligt, lite rörelse och mindre alkohol. Jag ser egenvård som ett stöd runt behandlingen, inte som ett test på viljestyrka. När energin är låg kan målet vara en kort promenad eller att ringa en person, inte att vända hela livet på en gång.
Förbättring kan märkas efter några veckors behandling, men full återhämtning tar ibland månader. Om du inte blir bättre, får besvärliga biverkningar eller börjar känna dig ovanligt uppvarvad ska du kontakta vården i stället för att sluta eller ändra medicineringen på egen hand.
Det du kan notera redan i dag
Skriv gärna ner när symtomen började, hur du sover, om aptiten har förändrats och vilka uppgifter som blivit svåra. Notera också om du haft perioder med ovanligt lite sömn och ovanligt mycket energi. En sådan enkel tidslinje kan göra det lättare för vården att se skillnaden mellan en tillfällig svacka, depression och ett bipolärt mönster.
Det viktigaste är att du inte behöver vänta tills allt har rasat samman innan du ber om hjälp. Depression går att behandla, och rätt bedömning är särskilt viktig när nedstämdheten återkommer eller blandas med tecken på mani eller hypomani.
