När nedstämdhet, trötthet och förlorad livslust håller i sig blir det ofta svårt att veta om det handlar om en tung period eller en behandlingskrävande depression. Det medicinska begreppet egentlig depression beskriver ett tydligt depressivt tillstånd som påverkar känslor, kropp och vardagsfunktion. Här förklarar jag hur diagnosen ställs, vilka svårighetsgrader som finns, hur tillståndet skiljer sig från bipolär depression och när det är dags att söka hjälp.
Det viktigaste att veta om depressionsdiagnosen
- Minst två veckor med tydliga symtom är en viktig del av bedömningen.
- Nedstämdhet eller förlorad glädje brukar vara kärnsymtom.
- Depression delas ofta in i lindrig, medelsvår och svår beroende på hur vardagen påverkas.
- Återkommande depressioner kan också vara ett tecken på bipolär sjukdom, särskilt om perioder av mani eller hypomani har förekommit.
- Det finns effektiv hjälp i form av psykologisk behandling, läkemedel och ibland hjärnstimulering.
Vad diagnosen betyder i praktiken
En depression är mer än att vara ledsen efter en motgång. Vid en depressiv episod finns ofta en kombination av sänkt grundstämning, minskat intresse och tydligt nedsatt energi. Besvären påverkar vanligtvis arbete, studier, relationer, sömn eller förmågan att sköta vardagliga saker.
För att en läkare ska kunna ställa diagnosen behöver symtomen normalt ha funnits under minst två veckor och förekomma större delen av dagen, nästan varje dag. Det räcker inte att känna igen sig i enstaka symtom på en lista. Vården bedömer också hur stora problemen är, hur de har utvecklats och om något annat kan förklara dem.
Vanliga symtom är bland annat:
- nedstämdhet, tomhet eller irritabilitet
- förlust av glädje och intresse
- trötthet och brist på energi
- sömnsvårigheter eller ökat sömnbehov
- förändrad aptit eller vikt
- koncentrations- och beslutsvårigheter
- skuld, skam eller känslor av värdelöshet
- rastlöshet eller långsammare rörelser och tal
- tankar på döden eller självmord.
Alla får inte samma symtom. En person kan framför allt känna sig tom och avstängd, medan en annan blir starkt orolig, irriterad eller får kroppslig värk. Jag tycker att det är viktigt att inte fastna i bilden av depression som ständig gråt. Funktionsförlusten, alltså att det blir svårt att göra sådant man tidigare klarade, säger ofta mer än hur ledsen personen ser ut.
Så bedöms svårighetsgraden
Depression delas vanligtvis in efter hur många symtom som finns, hur intensiva de är och hur mycket de påverkar livet. Graderna är inte fasta etiketter för all framtid. En depression kan fördjupas eller lätta över tid, särskilt när behandling sätts in.
| Grad | Hur den kan märkas | Vad vården ofta fokuserar på |
|---|---|---|
| Lindrig | Vardagen fungerar delvis, men lust, energi och koncentration är tydligt sämre. | Psykologisk behandling, stöd i vardagen och regelbunden uppföljning. |
| Medelsvår | Arbete, studier, relationer eller egenvård påverkas påtagligt. | Psykologisk behandling, läkemedel eller en kombination beroende på situationen. |
| Svår | Det kan bli svårt att äta, sova, sköta hygien eller lämna hemmet. Självmordstankar eller psykotiska symtom kan förekomma. | Tät medicinsk uppföljning och ibland psykiatrisk vård eller sjukhusvård. |
Svårighetsgraden avgör inte om någon förtjänar hjälp. Även en lindrig depression kan bli långvarig och påverka livet mycket. Samtidigt ska en svår depression inte behandlas som ett problem som enbart kan lösas med motion, bättre rutiner eller positivt tänkande.
Det finns inget blodprov som ensamt kan visa att någon har depression. Bedömningen bygger framför allt på samtal, symtomens varaktighet och hur vardagen fungerar. Vården kan också använda självskattningsformulär, men Socialstyrelsen betonar att sådana formulär inte ska vara det enda underlaget för diagnosen.
Hur utredningen går till och vad som behöver uteslutas
Vid ett första besök får du vanligtvis beskriva hur du mår nu och hur måendet har förändrats över tid. Jag rekommenderar att man försöker berätta konkret om sömn, aptit, energi, koncentration, alkohol, läkemedel och tankar på döden. Det gör bedömningen mer träffsäker än att bara säga att man mår dåligt.
Läkaren kan också fråga om tidigare perioder då du haft ovanligt mycket energi, sovit mycket mindre eller känt dig överdrivet självsäker. Det är avgörande eftersom depression ibland är den första synliga delen av en bipolär sjukdom.
Kroppsliga tillstånd kan ge symtom som liknar depression. Därför kan vården göra en kroppsundersökning och ta blod- eller urinprov. Exempel är rubbningar i sköldkörteln, blodbrist och förändrade kalknivåer. Även långvarig stress, alkohol, droger, vissa läkemedel och sömnproblem kan påverka bilden.
Det betyder inte att depressionen är mindre verklig om en kroppslig faktor bidrar. Tvärtom kan rätt behandling av den bakomliggande orsaken göra stor skillnad. Det viktiga är att inte själv försöka avgöra om besvären är psykiska eller fysiska när båda delarna kan finnas samtidigt.
Skillnaden mellan depression och bipolär depression
Vid unipolär depression förekommer depressiva episoder utan att personen har haft mani eller hypomani. Vid bipolär sjukdom kan depressionerna varvas med perioder av mani eller hypomani, alltså perioder med onormalt förhöjd eller irriterad sinnesstämning och förändrad aktivitetsnivå.
| Tecken | Depression utan bipolaritet | Bipolär sjukdom |
|---|---|---|
| Depressiva perioder | Kan komma en eller flera gånger. | Kan vara återkommande och ibland börja tidigt i sjukdomsförloppet. |
| Mani eller hypomani | Förekommer inte. | Har förekommit under en tydlig period. |
| Sömn | Svårt att sova eller ökat sömnbehov är vanligt. | Under mani eller hypomani kan personen sova mycket mindre utan att känna sig trött. |
| Aktivitet och omdöme | Ofta låg energi och minskad drivkraft. | Kan växla till starkt ökad energi, snabbt tal, impulsiva beslut och sämre omdöme. |
| Läkemedelsval | Antidepressiva läkemedel kan vara aktuella. | Behandlingen behöver ta hänsyn till humörsvängningar och innehåller ofta stämningsstabiliserande behandling. |
Hypomani kan vara svårare att upptäcka än mani. Personen kan känna sig kreativ, social och effektiv snarare än sjuk. Det som avslöjar perioden kan vara att sömnbehovet minskar kraftigt, att talet går snabbare eller att ekonomiska, sexuella eller andra impulsiva beslut blir vanligare.
Enbart återkommande depressioner betyder inte automatiskt bipolär sjukdom. Men om du själv eller en nära anhörig har haft mani eller hypomani bör du säga det innan behandling påbörjas. Antidepressiva som enda behandling kan vara olämpliga vid bipolär depression och i vissa fall bidra till mani.
Vilken behandling kan hjälpa
Behandlingen anpassas efter svårighetsgrad, tidigare erfarenheter, samsjuklighet och vad personen själv föredrar. Vid lindrig till medelsvår depression kan psykologisk behandling som KBT eller IPT vara central. KBT hjälper bland annat till att upptäcka mönster i tankar och beteenden, medan IPT fokuserar mer på relationer och livsomställningar.
Läkemedel kan vara aktuella vid medelsvår eller svår depression, eller när psykologisk behandling inte räcker. SSRI används ofta först, men olika personer reagerar olika. Effekten kommer gradvis och det kan ta flera veckor innan förbättringen märks tydligt. Dos eller preparat kan behöva ändras tillsammans med läkaren.
Det är vanligt att få biverkningar i början, till exempel illamående, huvudvärk, oro eller förändrad sömn. Sluta inte tvärt med antidepressiva utan att prata med vården, eftersom utsättningssymtom kan uppstå. Om behandlingen fungerar rekommenderas ofta fortsatt behandling under minst sex månader efter att symtomen har försvunnit, men längden behöver bedömas individuellt.
Vid svår depression, självmordsrisk eller psykotiska symtom kan mer intensiv vård behövas. ECT, alltså elbehandling under narkos, kan ibland ge snabb effekt vid mycket svår depression. rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering, är en annan specialistbehandling som kan övervägas i vissa situationer.
Egna rutiner kan stödja återhämtningen, men ska inte användas för att skuldbelägga den som är sjuk. Regelbunden sömn, mat, dagsljus, försiktig fysisk aktivitet och kontakt med andra kan hjälpa hjärnan att få stabilare rytm. Jag ser dem som stöd till behandlingen, inte som en ersättning för professionell hjälp när depressionen är tydlig.
När det är dags att söka hjälp
Kontakta en vårdcentral om du har varit nedstämd eller tappat lusten under mer än två veckor, särskilt om vardagen börjar falla samman. Du kan också söka tidigare om du är orolig, inte känner igen dig själv eller märker att sömn och aptit förändras kraftigt.
Inför besöket kan det hjälpa att skriva ned när symtomen började, hur du sover, vilka läkemedel du tar och om det funnits perioder med ovanligt hög energi. Ta gärna med en närstående om det känns svårt att minnas eller förklara hur vardagen påverkas.
Om du har konkreta självmordstankar, en plan eller känner att du inte kan hålla dig säker ska du söka akut hjälp. Ring 112, kontakta en psykiatrisk akutmottagning och försök att inte vara ensam. För sjukvårdsrådgivning och hjälp att hitta rätt vård kan du ringa 1177.
Det viktigaste att bära med sig om depression och bipolaritet
En depressionsdiagnos beskriver ett verkligt tillstånd, inte en svag personlighet eller bristande viljestyrka. Det går att återhämta sig, men rätt behandling förutsätter att vården ser både de depressiva symtomen och eventuella tidigare perioder av mani eller hypomani.
Det mest hjälpsamma nästa steget är ofta enkelt men viktigt. Berätta hur länge du har mått dåligt, hur mycket vardagen påverkas och om ditt humör någon gång har svängt åt andra hållet. En noggrann bedömning kan leda till rätt behandling snabbare och minska risken för att problemen fortsätter oupptäckta.
